Mysecretwindow.se

Ja jag har ju berättat hur jag svurit över den tänkta juldesignen. Då jag stämde upp i sång från skivan varning för barn. I Firefox blir det precis som jag tänkt mig men IE vill fanimej inte. Jag blir så förbannad. Fast förbannad vågar jag inte bli mer idag, för då skrämmer jag nog bort varenda läsare jag har. Hade ju redan en urladdning i föregående inlägg 😉

Jag är galet nöjd med hur det är tänkt att bli om kolumner och annat bara kunde hoppa dit jag säger att de ska ta vägen och inte hoppa runt helt vilt efter egen vilja! Skitans skitans skitans. Jag måste nog bita i det sura äpplet en gång till och börja om. Problemet är att det nog inte blir klart till jul i den här farten så jag tänkte att jag bjuder på designen så här i alla fall. Klicka på bilden och föreställ dig hur fin min blogg skulle vara i denna vinterskrud!

Har funderat lite på det där med motivation. För jag vill inte vara någon liten tjockis, då finns det en massa PTs och livsförbättrare som bara får mig att se rött och tappa allt intresse. Anna Skipper och Petra Axlund är två tydliga exempel på okänsliga människor som inte klarar av att motivera utan behöver ha redan motiverade människor för att prestera. Det är de där som sätter sig på höga hästar och är så jävla bra och kommenterar att ”men vaddå det är bara att ändra sig, planera annorlunda och alla som inte kan det är lata och kommer med undanflykter”. SHIT vad jag går i taket då.

Det jag hör är :
” – Jag är en bättre människa än du”
” – Du har inte samma värde i mina ögon så dig får jag trycka ner och mobba”
” – gör du inte som jag vill så är du misslyckad”

Det jag gör då är att stänga av, för mobbare har jag aldrig gett något värde och deras åsikter är inte vatten värda.

Sen finns det de som lyckas inspirera mig till att längta efter att få röra på mig och äta nyttigt. M har blivit en sådan och han är inte ens PT. Han får träning att låta hanterbart just för att han inte gillar det själv men han gillar när det är gjort och han tycker om resultaten. Han hittar former som är mindre tråkiga eller till och med roliga. Dessutom ska de fungera för hans personliga förutsättningar.

Cykling är något jag faktiskt längtar lite efter i vår trots att jag tydligen inte orkar så mycket som jag tror och vill. Mysigt och nästan lite kul har det varit att trampa runt på våra turer (Ms förtjänst han fick mig att vilja pröva bara genom att vara entusiastisk). M får mig också att gilla att fixa hemlagat och tänka nyttigt. Även om jag har dåliga vanor så ger han mig inte dåligt samvete för det utan uppmuntrar de små förändringarna. Det handlar om att förändra något långsiktigt som håller utan att det känns som om livet har tappat i njutning och glädje. Så visst svullas det i bullar när de är nybakta och McD är inte bannlyst. Men att vilja laga en vettig köttfärslimpa gjort utan tillsatser och skräp och mumsiga ugnsbakade potatisar. Att liksom göra god men nyttig vanlig mat. Fett är inte fult men man kan tänka på vilket fett man stoppar i sig, socker är inte tabu om man inte överdriver, salt är OK i lagom mängd. Det handlar alltså inte om att göra om livet helt utan att bara tänka lite annorlunda.

Jag har försökt komma igång i flera omgångar med träning, SATS har fått mina pengar i två vändor för flera år sedan och fy fan vad det sög (+ att sen sitter man fast i skiten och tvingas betala hur mycket som helst). Jag kände mig bortkommen och utanför på gymet. Minns att jag gick på en av introduktionerna med en vältränad kompis, och den instruktören sket fullständigt i att jag var med trots att jag troligen behövde det mer. På den vägen var det liksom. Nej träning blev något jag avskydde.

Sen skulle en kompis som är utbildad PT ”Hjälpa” mig. Tja stavgång ordinerades och efter en tredjedel av turen började jag gnälla för det gjorde jävligt ont. Hon hade visst inte koll på att man bör gå ut lugnt och att man bör lyssna på den man ”tränar” utan körde jag ska tvinga dig i form metoden. Det hela slutade med att jag haltade hem med hälar så förstörda att jag fortfarande har problem med skor. 6 månader senare hade jag i alla fall fått tillbaks huden där. Har dessutom problem med lederna så fort jag tränar, troligen blödningar då jag har blödarsjuka. Har gråtit många gånger under till exempel innebandyträningar (En annars aprolig sport även för någon utan bollkänsla om bara lagkamraterna är schysta).

Så varför jamsar jag om detta? Antagligen för att jag läste en artikel i Petra Axlunds gamla blogg och bara blev förbannad. Jo några kanske bara vill ha en slavdrivare när de skaffar en PT, jag skulle i så fall vilja ha någon som bryr sig och ser mig som en person och inte som maskin.

Jo jag brukar ju som bekant oftast svära över ”Jävla Leila” då hon frestar mig till allt möjligt onyttigt i köket. Idag kom tomten till mig, lite tidigt men jag hade ju önskat mig något som helst skulle börja användas innan julen. Jävla tomten! Ja för nu så ska jag bli mer bullrumpa än vad jag är, lussedegen står på jäsning i köket så vi får hembakade kissar till Lucia nästa helg.

Kan säga att det helt plötsligt blev barnsligt enkelt med vetedegen som vi kämpat med tidigare, ska bli spännade och se om jag fick till degen (Kan vara för lös). Sen ska jag göra något jag längtat efter länge men som är så himla jobbigt att vispa, nämligen klappgröt. Hmmm måste nog gå och shoppa lingonsylt bara för att!

Tomten är nog inte så dum endå.

RECEPT Saffransbullar aka lussekatter:

Lussekatter / Lussebullar / Saffransbullar

Lussekatter med kesella som blir safftigare.

Saffransdeg:

• 50 g (1 pkt) jäst för söta degar
• 150 g smör
• 5 dl mjölk
• 1 burk (à 250 g) kesella (valfri fetthalt)
• 2 frp (à 0,5 g) saffran
• 1,5 dl strösocker
• 0,5 tsk salt
• ca 13 dl vetemjöl

Pensling:

• 1 st ägg

Gör så här:

1. Smula ner jästen i en degbunke.

2. Smält smöret i en kastrull. Häll i mjölken, rör om och värm till 37 °C (fingervarmt).

3. Häll en del av degspadet (d.v.s. mjölken och det smälta matfettet) över jästen och rör tills den är upplöst.

4. Tillsätt resten av degspadet, kesella, saffran, socker och salt. Arbeta därefter in det mesta av mjölet så att degen släpper bunkens kanter och är smidig. Täck bunken med en bakhandduk och låt jäsa ca 30 min.

5. Ta upp degen på en lätt mjölad arbetsbänk. Knåda den slät och blank. Dela den i 4 delar. Baka sedan ut 8 lussekatter av varje del, genom att rulla ut varje liten del till ca 20 cm och därefter forma till en lussekatt. Lägg lussekatterna på plåtar med bakplåtspapper. Låt jäsa till dubbel storlek 20-30 minuter.

6. Pensla brödet med uppvispat ägg.

7. Grädda lussekatterna mitt i ugnen 225 °C i ca 8 minuter.

8. Låt svalna under bakduk. Förvara i plastpåse eller frys in.

[album=4,extend]

Japp dags för traditionellt julbord. Denna gång blir det på Restaurang J i Nacka strand. Om det liknar J på Lidingö får vi nog väldigt god mat men usel service 😉 Bättre det än tvärt om. Fast jag hoppas så klart på att båda ska vara bra. Vi tar båt dit synd att det inte ligger vit vacker snö så att känns lite juligt. Fast förra året kom det tung blötsnö som gick över i regn så att vi såg ut som dränkta katter när vi kom till julbordet så jag klagar inte… Ohhh nej.

J ligger vackert belägen vid Nacka Strand med den ståtliga Millesstatyn ”Gud Fader på himlavalvet” eller ”Gud Fader på regnbågen” som extra dekoration (Carl Milles kunde inte bestämma sig för om det skulle vara regnbågen eller himlavalvet, därför har den två namn). Krogen har den amerikanska östkustens New England stil och ska ha karaktären av en hamnkrog från dessa delar. Här har man inspirerats av ”boathouses” då restaurangen ligger precis nere vid vattnet. Normalt domineras menyn av havetsläckerheter och man kan avnjuta sin mat framför den härliga flammande brasan.

Vi tänker käka julbord. Menyn hittar du här: julbord_j (PDF)

På dagen ska vi ha säljrollspel vi får väl se hur duktiga vi är på att sälja till oss själva 😉
Själv har jag några samtal jag gärna skulle göra istället.