Fisförnäma finrumsfötter
Beundrar hurtbullen Camilla hon är en riktig liten träningsmaskin. dessutom kommer hon med uppmuntrande ord som kanske biter på mig en dag. I dag föreslog hon i sin blogg att jag skulle ta promenader, jag kunde skippa gåstavarna om det kändes pinsamt. Det är faktiskt inget problem… Mitt problem är mina fisförnäma finrumsfötter (Såna har ni väl hört talas om?). Jag bestämde mig för många år sedan att jag skulle börja träna, stavgång skulle det bli. Shoppade tränings BH-ar, stavar, byxor…Ja ni vet kittet! En kompis som jobbat som personligtränare skulle få vara slavdrivare. Jag skulle helt enkelt inte ge mig själv några ursäkter.
Sagt och gjort hon släpade ut mig på min första stavgång, på 30 sekunder var jag högröd och svettig (Hon var opåverkad). Ja ja bara jag tog mig runt den utsatta promenadvägen skulle jag vara nöjd. Vi gick och gick hon drog lite i tempot och jag sackade som den äkta slöhög jag är (Kunde dock promenera i evigheter i flippisar i NY, förklara det om ni kan).
Så kom vi dåen tredjedel av distansen då började jag pipa om att mina fötter nog inte skulle hålla. Ähhh sa J. jag kan ta dina stavar om du vill! Jag tittade oförstående på henne, var hon inte riktigt klok? De var ju de som höll mig uppe. Nu skrek mina fötter, jag tvingade till mig ett stopp vid en parkbänk (vägrade gå). Slet av mig skorna. Det var blod överallt i högerskon! Haltade hem för det gick inte att fuska med buss. Har sedan försökt hitta skor som inte äter upp mina fötter, än så länge har det inte hänt. OK så fötter kan härdas in sägs det. Problemet är att jag kappt tar mig runt kvarteret i träningsskor som är gå/träningsvänliga. Det lär ta 700 år att vänja mina fötter vid ett par skor. det tog ett halvår att läka såren efter den där första rundan. Behöver jag säga att stavarna numer är parkerade på vinden?
8 har sagt sitt
8 har sagt sitt när det gäller mina tankar om “Fisförnäma finrumsfötter”
Aj aj aj! Det där såg inte roligt ut… Däremot rolig text 😆
Tack så mycket för att jag omnämns i din blogg, men jag är verkligen ingen träningsmaskin… hi hi…
Kram och trevlig helg!
Aj, det där såg ut att göra ont! Bättre skor nästa gång kanske?! 🙂
Camilla: med mina mått är du nästan träningsnarkoman 😉 Kul att du uppskattade texten 😉
Trevlig helg själv, du jobbar om jag inte missminner mig!?
Anna: Som sagt jag har gjort försök med att köpa bättre skor, det enda det resulterar i är att det för mig närmare ruinens brant… ALLA skor gör detta mot mig och inte bara på hälarna utan även på andra ställen på foten. 🙁
Nej så du såg ut på hälarna!! 😯
Har man en gång fått såna otäcka skavsår
är det ruskigt lätt att få skav igen, har själv haft
en gång i tden men fortfarandeblir det lätt sår!
Lika som du, ingen hurtbulle alls även om jag
ABSOLUT borde ta mig i kragen nå´n gång i veckan!
Menar du på fullaste allvar att det finns julkalender
med Tatty Teddy på???? *önskar*
Kram Carina
Men stackare. det där måste ha gjort ONT…. hugaligen. Men se det som en anledning att slippa träna vetja! haha
Carina: Yupp jag köpte den på ICA!
Linda: Jag ser allt som anledningar att slippa träna… vilket inte alls är bra 😉 . Är dock fortfarande inne på att börja med vattenaerobics. Fast det behöver man inga skor till … eller tack och lov.
[…] och att man bör lyssna på den man ”tränar” utan körde jag ska tvinga dig i form metoden. Det hela slutade med att jag haltade hem med hälar så förstörda att jag fortfarande har problem …. 6 månader senare hade jag i alla fall fått tillbaks huden där. Har dessutom problem med lederna […]
[…] eftersom jag alltid får ont i lederna när jag lyckas ta mig i kragen. Då bortser vi från skavsåren från helvetet som också tycks vara […]