M föreslog att jag skulle starta en parallellblogg till MSW som skulle heta ”Den motvillige motionären” där jag skulle skriva om hur jag kämpar med motivationen att komma igång och träna. jag tror det skulle bli en herrans många inlägg med ”Nej det hände inget idag heller” Att börja träna är som att sluta röka fast tvärt om då (För er som rökt eller röker är det lätt att föreställa sig). Man vill men det kommer en massa bra ursäkter hela tiden och nikotinbegäret skriker ”tänd den där förb_ _ _ _ _ giftpinnen nu”. När det gäller att komma igång med träning när man är så total ”Out of shape” som jag är så finns det massor med både bra och dåliga ursäkter till varför man inte ska göra det just idag, och kroppen som skriker ”jag vill ligga på soffan och äta praliner”. Kruxet är ju att om man börjar träna och äter rätt i övrigt så kan man faktiskt få ligga på soffan och äta praliner nån gång då och då och ändå må bra. Nu mår jag faktiskt inte dåligt som det är just nu, men jag vet att så kanske det inte fortsätter om jag inte rycker upp mig. Har ju varit mycket bättre på att laga nyttig mat på senaste tiden även om jag tycker det är obotligt trist att laga mat om den inte är syndigt fet och god Men jag letar hela tiden recept som är smaskiga OCH nyttiga. Har tagit med mig matlåda i två veckor nu (Nästan varje dag)
Klappar mig själv på axeln.

När det gäller bloggande om den uteblivna motionen Så får vi se. Ms kommentar var att då kanske du får läsare som hejar på så att du får lite lyft från dem också. jag säger som vanligt när något motionsfrämjande kommer upp, – Vi får väl se!

Feta däck på en bil är ju coolt, men finns det någon som kan lite om val av cykel? jag är ju en lat donna som liksom vill men inte kommer igång med de fysiska aktiviteterna. Svår motiverad eftersom jag alltid får ont i lederna när jag lyckas ta mig i kragen. Då bortser vi från skavsåren från helvetet som också tycks vara obligatoriska

Men så blev jag kär i en cykel! Kan man bli det? Tydligen… för jag kände lust att cykla bara för att den kändes både sportig och kvinnlig. Men det är en Mountainbike och den har ju lite feta däck. Är det helt hopplöst tungt att cykla på den? Jag vill absolut INTE ha en racer utan en cykel som funkar överallt på grusvägar och knöligt underlag men även på asfalt. Sen ska den väga så lite som möjligt för jag lär få släpa den 5 trappor upp och ner varje gång jag ska cykla (Mitt hus är begåvat med en minihiss!). Kolfiber hade ju varit trevligt Men 40 000 för en cykel är att ta i lite väl med tanke på att det finns en risk att den inte luftas så ofta som jag önskar. Samtidigt skulle jag ju kunna välja en vanlig damjonne. Men jag tror det är lite som med köksknivar, det blir roligare om man har bra verktyg. Den jag blev förälskad i kostar en fjärdedel av det, men 10 000 är ju en hel TV!

Så frågan kvarstår är fett bra på en cykel eller ska det vara fitt and slim?

---

Uppdatering:
M är väldigt bra supporter han erbjöd sig att köpa ett 10ggrs träningskort för djupvattenträning till mig och om jag gick alla tio ggr skulle han köpa drömcykeln a 10 000pix till mig. Jag sa nej! För det är för mycket pengar för att han ska få köpa den.
Fattar ni dessutom hur dåligt jag skulle må om jag såg cykeln stå där och inte kom iväg på den?
Nej hua den pressen blev lite för hög. Men ett verkligt fint erbjudande var det.