Mysecretwindow.se

Ingredienser för  6   portioner

Tillagning
Saffransaioli:
1. Rör ihop äggula med vitlök, saffran, cayenne, vinäger och senap. Tillsätt oljan försiktigt under omröring så att oljan hela tiden absorberas. Saffransaiolin är klar när den har samma konsistens som en majonnäs.

2. Ställ kallt tills soppan är klar.

Soppan:
1. Hacka löken, dela potatisarna, skiva morötterna och purjolöken samt strimla fänkålen. Ta bort kärnhuset i paprikan och skär i bitar. Förkoka potatis och morötter i buljongen. Fräs grönsakerna i lite matolja i en stor kastrull utan att de får färg.

2. Tillsätt fiskbuljong, potatis, morötter, tomat, saffran cayennepeppar och timjan. Koka upp och låt koka sakta i ca 10 minuter. Lägg i den nedskurna fisken (Obs rejäla bitar). Ett par minuter senare är det dags för räkor och musslor. Smaka ev. av med lite salt.

3. Värm upp soppan, men låt inte koka efter du har lagt i skaldjuren, de blir sega av att koka.

Servera, och du… Glöm inte saffransaiolin i kylen!

 

OK jag har verkligen inte känt för att blogga på några dagar nu. Jag har inte haft ork eller inspiration. Men i fredags stängde vi kontoret 12:00 för att hämta energi och fira att företaget fyller 30år i år. Två limosar hämtade upp oss för taxi dög inte en sådan här dag. Fantastiska champagne (Ja riktig) och jordgubbar på väg till lunchen på Grappa. Grappa bjöd på vanlig medioker lunch men i betydligt trevligare omgivning då vi hade ett rum med långbord helt för oss själva. Det är ju inte heller varje dag man dricker vin till lunchen. Sedan blev det SPA i 4 timmar. Innan funderade jag lite på hur man skulle få tiden att gå men den rann undan i ett naffs. Sen bar det av till Grill som blev en glad överraskning Återigen blev vi instuvade i ett rum nästan helt för oss själva där draperier gav en härligt dämpad ljudnivå vilket Grill inte kan skryta med i resten av restaurangen. Mer rödvin och löjligt god men enkel mat.

Som ni ser hade jag valt att inte ta med kameran dÃ¥ vi skulle till SPA för dÃ¥ skulle den sedan ligga i väskan med mina blöta badkläder vilket jag inte ville riskera. Dessutom blir bilderna med mobilden privata nog för att jag ska kunna visa upp även SPA bilderna utan att ”hänga ut” nÃ¥gon som inte vill visa vinterkroppen.

 

 

 

 

 

 

Har ett nytt recept som jag hittade hos Carina.  Nästa gång ska jag dock modifiera det lite så jag lägger in min version här. Bilden har jag dessutom stulit av Carina (jag tror i alla fall att hon inte misstycker) för jag glömde att fota själv. Ruggigt smarrigt och så var det lättlagat vilket jag alltid uppskattar.

4 port
800 g fiskfilé
1 tsk salt
2½ dl kaffegrädde
½ dl tacosås medium eller hot
2 dl riven ost
20-30 tortillachips

Sätt ugnen på 225°.
Tina fisken om den är fryst.
Salta på fiskfiléerna.
Lägg dem i en smord ugnssäker form.
Blanda grädde, tacosås och ost.
Häll över fisken.
Krossa chipsen och strö över.
Stek fisken i mitten av ugnen ca 25 min.
Servera med kokt potatis.

Lördagens härliga väder lockade ut mig och M. M hade nog kommit iväg även i skruttväder. Nu lurade han med mig på cykeltävling. Nej vi deltog inte! Skärp er, jag är inte komplett galen… än. OK så sportfånar som ska tävla i allt är något jag inte alls kan linda min stackars hjärna runt, helt obegripligt. Men det här är ju helt vansinnigt de deltar i ett cykellopp där banan ska vara satt sån att man MÅSTE kliva av cykeln och bära den! *skakar på huvudet* Heheh retade M med att han är en cykelnerd (För själv är jag ju helt opåverkad av min cykel 😉 ).

Allvarligt talat så är den här tvälingsformen faktiskt rätt trevlig att titta på (delta kommer jag aldrig göra!), vi var ute på Bosön i härlig natur som sprakade av färger och doftade höst. Dessutom kan man följa hela loppet då banan går i trappor(!), över stock sten och sandhinder men på ett sätt så att man faktiskt kan se mer eller mindre hela banan. Nope ingen mountain bike här inte, men något som ser ut som en landsvägsracer och lyx som skivbromsar är inte tillåtet *skakar återigen på huvudet*. Nåja det var soligt vi var rätt klädda och luften var klar. Jag kan nog kanske tänka mig att besöka en tävling till.

Jodå det går att cykla, men jag har ett rejält blåmärke på skinkan efter att jag föll när jag svimmade förra helgen. Men skam den som ger sig, M och jag tog en tur igen. Den här gången började vi med den förbannade backen utför i stället för uppför 😉 Tog det lite lugnare den här gången jag fegade faktiskt och stannade och vilade lite. Ville inte göra om förra helgens misstag. Får nog fisa runt i lågt tempo ett tag till bara för säkerhetsskull.