Västerbron och jag tampades igår. Första försöket klev jag av, mest för att jag var skraj för att svimma igen. Ja jag vet jag är en fegis, tätt följd av M som hela tiden håller koll på mig så att ajg inte ligger där utslagen igen.
Nåja Nu tog vi oss en tur för jag vart tvungen att bege mig till Scheele för att få ut min penicillin. SÅ vi bestämde oss för en kvällsrunda. Nu skulle jag möta min motståndare igen. En fånig bro. Första gången kunde jag inte fatta varför jag inte orkade till krönet det är ju bara en bro och de är ju plana. Men ack nej 600 meter är den och det börjar luta även innan man kommer fram till den. Mjölksyran liksom kickade in första utan att jag fattade vad som var på gång.
Nu var jag förberedd, jag skulle allt ta den. Ska jag vara ärlig så ville jag bara cykla så långt jag kunde innan jag skulle bli förnedrad av den och tvingas gå. Men jag slog den, lågväxel tålamod och liiite mjölksyra. Belöningen kommer ju efter krönet…
Nedförsbacke!!
Sorry om bloggen ser utsom skit… Men jag pillar med nya idéer och då blir det upp och ner. Rätt fult och ofullständigt 80% av tiden. är inte helt säker på om jag får till det, men julgranen bara måste ut!
Dessutom ska jag testa twitter. Som jag såååå länge vägrat. Precis som med Facebook jag vägrar och sen faller jag dit i alla fall. Min jäkla nyfikenhet igen.
Jaha ja en mindre trevlig smärta. Kom till jobbet och kunde knappt få i mig frukost mackan. Efter ett par timmar ringde jag tandläkaren och pratade lite med tandsköterkan för att få råd. Bestämde mig för att avvakta då det inte var säkert att jag skulle hinna dit innan de slutade inför helgen.
Kom hem och såg tydligen väldigt olycklig ut, var redo att utföra akut tandkirurgi på mig själv om det skulle behövas. Dessutom var jag galet hungrig.
Det gjorde ont att svälja vatten.
Men har nu tvingat i mig lite gröt som man kan ”tugga” med tungan och lite rostmacka. Oh ja jag har hunnit med att droga mig också fast inte med kokain även om det tydligen var ett bra tandvärksmedel Nä en hederlig Citodon har slunkit ner. Visst ger sig smärtan lite och blir ett dovt molande istället för panikartad smärta, men fy vad man känner sig lullig och dåsig. Så var det aldrig med Distalgesic, som ju visat sig döda en och annan patient men oj vad mycket effektivare de var utan att man själv slogs ut.
Nä nu ska jag försöka kolla på någon webbrepris, för det är allt jag klarar av just nu känner jag. Tydligen sluddrar jag också för M hör inte vad jag säger.
Håll tummarna för att min tandläkare ringer upp mig och säger att han skriver ut kokaindroppar, eller ja penicillin i alla fall!
Ja här letar jag som en galning efter tussisar för att hitta våren, så möts jag av detta nu på morgonen.
Vår? Men är inte detta ett försommar tecken? Nu är jag väldigt förvirrad. Men så sägs det att skönhet kan förvrida huvudet på vem som helst.
Jo det ömmar en del kanske är det därför jag drömmer att huggormar biter mig i låren!? Man skulle kunna tro att man bara känner av det i benen men det ömmar lite här och var efter cyklingen i helgen.
Egentligen är det inte så obehagligt smärtsamt utan på något vis lite skönt. Förutom när jag sitter med benen uppdragna och nya älsklingen lutad mot dem, då ger benen upp!? Det händer mycket mysko med kroppen just nu. Har försökt illustrera vart det bränner och ömmar så att ni kan uppleva det underliga med mig.
Föresten, är det inte lite underligt att det förutom de mest ömma delarna alltså dem jag märkt ut ovan även känns i nacke, axlar och lite var stans. Jag menar baken, jo den kan man liksom koppla ihop med trycksmärtan och låren med nedriga uppförsbackar. Men resten hur gick det till?
