Jag har alltid avskytt gymnastiken i skolan. Ăr inte direkt nĂ„gon bollbegĂ„vning sĂ„ jag kĂ€nde mig alltid klumpig och omotiverad. Det och lite andra hĂ€ndelser ledde troligen till att jag tappade det lilla intresse jag hade nĂ€r det gĂ€ller trĂ€ning. Jag trivdes bĂ€ttre hemma med nĂ€san i en bok, det tycktes dock inte ha nĂ„gon inverkan pĂ„ min vikt. Jag har med andra ord inte alltid varit en otrĂ€nad blobb. Rasade i vikt nĂ„got helt oförskĂ€mt nĂ€r jag var 13, vart rent av sĂ„ pinnig att det nĂ€stan sĂ„g ohĂ€lsosamt ut.
Tunn och tanig var jag sedan tills jag Äkte som utbytesstudent i Florida. Första halvÄret gick faktiskt riktigt bra dÀr, kanske för att jag sprang en liten kort runda nÀstan varje kvÀll + att jag hade PE ( Physical Education) varje dag. Sen började mina knÀn att knÀppa och ömma och Jag hade mer konst pÄ schemat andra terminen och ingen PE alls. DÄ small det till 12 kg pÄ ett halvÄr. Ser jag tillbaks pÄ bilder sÄ var det inte oklÀdsamt att fÄ lite mer hull pÄ kroppen, men lagom Àr ju bÀst.
Sen har Ären fÄtt lÀgga pÄ ett kilo hÀr och ett dÀr. Det Àr faktiskt sÄ att man knappt mÀrker att det hÀnder. Speciellt som min sjÀlvbild visar det dÀr skelettet jag en gÄng var. Det Àr egentligen bara pÄ foton och ibland framför spegeln jag ser att det finns stÀllen som Àr lite vÀl runda. Jag vet att jag borde göra nÄgot men har blivit brÀnd av SATS dÀr jag varit medlem tvÄ ggr. KnÀn och leder har inte förbÀttrats utan snarare förvÀrrats och konditionen ska vi inte tala om, finns det en minusskala?
Ăr jag lat? Nja lat vet jag inte men förbannat bekvĂ€m och dĂ„ finns det bra undanflykter. Framför allt Ă€r det lederna som spökar men simning lĂ€r ju vara skonsamt. Tar mig inte rĂ„d att börja simma, sen Ă€r jag ju som jag sa bekvĂ€m man ska ju ta sig till simhallen, byta om , simma, duscha mm. Sen Ă€r ju hela dagen slut och allt man har gjort Ă€r jobbat och trĂ€nat (inget av dem stĂ„r pĂ„ min lista över vad som gör livet vĂ€rt att leva). Nej mitt största problem Ă€r nog motivationen. M har kört med en personlig trĂ€nare under nĂ„got Ă„r snart och hon har fĂ„tt peppa honom ibalnd, det ger synliga resultat. I dag surfade jag pĂ„ personliga trĂ€nare⊠Det blir svĂ„rare och svĂ„rare att komma igĂ„ng dĂ„ jag verkligen avskyr tanken pĂ„ trĂ€ning och skĂ€ms över att jag inte tagit tag i det tidigareâŠoch sĂ„ gĂ„r tiden yttreligareâŠ
Kanske, kanske kan jag ta mig rĂ„d att skaffa en nĂ€r jag betalat av min kamera (Ytterligare en ursĂ€kt… om Ă€n högst verklig för mig). Just nu har jag aningens mer motivation Ă€n vanligt synd att jag inte kan ta tillvara pĂ„ den och skaffa mig en alldeles egen slavdrivare.
Gahhaaa nu har det hÀnt för första gÄngen pÄ den hÀr sidan midsommar (VÀgrar skriva hösten ⊠för den Àr vÀl inte hÀr Àn?) Jag har försovit mig. Jag Àr i desperat behov av ljus pÄ morgonen. Solen gassar helt obarmhÀrtigt pÄ dagarna vilket gör att persiennerna nÀstan Àr konstant neddragna under sommaren om jag inte kommer ihÄg att dra upp dem pÄ kvÀllen. Sen smyger sig höst och vintermörkret pÄ och det betyder Ànnu mindre ljus. Jag behöver en gryningsklocka och det pÄ momangen! Det vÀrsta med dem Àr att de Àr sÄ fula att de inte plattsar i det berömda folkhemmet, Àn mindre om jag fÄr tummen ur och skapar drömhemmet!
Den hÀr har fÄtt design pris i England, domarna hade med all sÀkerhet tillbringat ett par timmar pÄ puben innan det beslutet fattades! Tar tacksamt emot förslag pÄ en bÀttre lösning. Men det hÀr ser ut att vara mitt bÀsta val⊠Vi fÄr vÀl se hur desperat jag verkligen Àr nÀr det riktiga höstmörkret faller.
Det fanns en tid dÄ jag slÀngde mig över IKEA katalogen som en möbel-junkie. I flera timmar kunde jag sitta med nÀsan i den för att fÄ min fix. Fast nÄgot djupare beroende kan jag inte ha fallit in i för nÀr Ären gÄr sÄ kÀnns det mer som om jag blivit vaccinerad. NÀr katalogen kom i Är Äkte den direkt in pÄ toan. Perfekt lÀsning dÀr dÄ den inte innehÄller nÄgot man mÄste lÀsa klart.
Jag antar att katalogen kunde ses som en damtidning i motsvarighet till herrtidningarna Lektyr och Fib Aktuellt. Men det var för lĂ€nge sedan. IKEA bjuder helt enkelt inte pĂ„ nĂ„gra överraskningar och hur kul Ă€r det att porra med fotpallen Arild? Vissa dagar mĂ„ste de dĂ€r tvĂ„ kvinnorna som sitter nere i Ălmhult och har som heltidsjobba att filura ut lĂ€mpliga namn till alla produkter gĂ„ pĂ„ nĂ„gon form av stimulerande medel i aningens för höga doser.
Jag blir helt enkelt inte sÀrskilt imponerad av IKEAs möbler, egentligen har jag nog aldrig varit det. Vardagsporslin, handdukar och vÀrmeljus handlar man pÄ IKEA. Nej föresten jag tar tillbaks det, handdukar gÄ inte heller att köpa dÀr lÀngre dÄ de envisas med att inte ha en mjuk fÀrgskala pÄ nÄgot de tillverkar. Ni som vill fördjupa er i IKEA porr kan ju surfa runt i IKEAS katalog. SjÀlv försjunker jag mycket hellre in i lite Fransk erotik & Amerikansk sensualism.
Jo det Àr verkligen sÄ, ialla fall nÀr det gÀller blommor. Jag gör allt jag kan för att fÄ de smÄ liven att kÀnna livsglÀdje men varje gÄng hÀnder det, jag tittar till och huaùŠ sÄ sÄg den inte ut förra veckan! DÀr hÀnger plantan och liksom klistrar sig mot krukan i sista dödsryckningen. 
Gröna fingrar ù Pyttsan! Jag har dödar fingrar sĂ„ en kelt Ă€r det. NĂ€r jag var yngre hade jag bara kaktusar i mitt rum och det hĂ€nde att de dog. Jag har troligen en tendens till att vattna dĂ„ jag inte behöver det. Men vaddĂ„? Det Ă€r ju dĂ„ jag kommer ihĂ„g att göra det sen har jag en tendens att glömma att vattna nĂ€r det behövs. Jo jag vet jag Ă€r bra pĂ„ annat men jag vill ju ha nĂ„gra levande vĂ€xter i mitt hem! ĂÂr lite desperat faktiskt. Troligen Ă€r jag inte ensam om att vara desperat och en total klĂ„pare nĂ€r det kommer till vĂ€xter för eva solo har tagit fram en ĂąÂ?planteringsvasĂąÂ?Ă liksom en vas med en kruka vilket gör att man ser nĂ€r det behöver fyllas pĂ„ vatten. Jag bara mĂ„ste ha ett antal sĂ„dana, problemet Ă€r vart fĂ„r jag tag pĂ„ dem i Stockholm eller pĂ„ nĂ€tet?Ă eva solo har föresten matchande snygg vas för snittblommor ocksĂ„.
Jag hyser stora förhoppningar om att detta ska rÀdda hemtrevnaden hos mig. Fast Ä andra sidan har jag glömt att fylla pÄ vasen till mina snittblommor ocksÄ sÄ att de dött i förtid, sÄ helt hoppfullt Àr det ju inte. Men hoppet lÀr vara det sista som överger en mÀnniska sÄ jag fortsÀtter vÀl att hoppas pÄ den hÀr lösningen.
ààààààà~ Sen ÄterstÄr vÀl bara att anstÀlla en blomvattnare.
Man skulle nĂ€stan kunna tro att min svarta lĂ„da Ă€r magisk, alla smĂ„saker jag inte behövt pĂ„ flera mĂ„nader eller till och med Ă„r dyker upp dĂ€r nĂ€r jag helt plötsligt behöver det. det Ă€r precis som om den registrera Ă„ren som gĂ„r en sorts mitt-livs-fĂ€rdskrivare.ĂÂ
Att anvÀnda den svarta lÄdan krÀver bara en vana, alla smÄsaker som ligger och skrÀpar dumpas istÀllet i den svarta lÄdan. NÀr du sen fÄr frÄgan vart finns det och det och det? Det sjÀlvklara svaret Àr dÄ kolla svarta lÄdan. NÀr M och jag bodde tillsammans fick han ofta det svaret och hör och hÀpna dÀr dök det eftersökta alltid upp. I dag vet jag att M har skaffat en egen svart lÄda, frÄgan Àr om den funkar lika bra, det handlar ju om vad som ù�registrerasù� i den.