… var och såg en må-bra-film som fått strålande recentioner. Faktiskt var den som jag förväntade mig. Det tog dock ett tag innan filmen kom igång, men den var full av subtila detaljer och skämt. Nu har jag aldrig haft problem med råttor och känner ingen panik om någon prasslar i buskarna på väg till lämpligt mat-hak för råttor,och råttor ser man definitivt efter att mörkret sänkt sig över Stockholm.Jag hoppas dock alltid på en mild vinter så att de inte kommer upp via avloppen. Lite jobbigt om man ska behöva ha stenar på toalocken för att få vara ifred…
Jag tror heller inte kittekatterna skulle vara till mycken nytta vid ett sånt intrång, de skulle antagligen bara bli bitna och så skulle jag stå där med veterinärskostnaderna…
Jag antar att ni kan gissa vilken film jag såg?
Jag klev ur biografen nöjd och belåten, liksom fylld av varm chokladgrädde eller något åt det hållet… Det är definitivt en film jag kan tänka mig att köpa på DVD för att kunna plocka fram när jag behöver ett leende…
Har ingen favorit scene än dock som jag har i aristocats som när Marie säger: ”Ladies don’t start fights, but they can finish them! ” Fast den absoluta favoriten är när Berlioz hoppar runt på alla fyra och reser ragg för att försöka härma en ”alley cat” Önskar jag hade den filmsnutten att bara köra på loop här 
Nåja vi får väl se om jag får några råttfavisar så småning om …nu kan jag i alla fall sova och förvänta mig sköna drömmar, för jag mår bara så himla bra.
”
Tja Jakob summerar upp filmen ganska bra där. Den är som de flesta barnfilmer en ”mÃ¥-bra-film”, vilket nog var själva tanken med valet av film. Tecknat passade mig strÃ¥lande dÃ¥ jag tänkt lura med M pÃ¥ RÃ¥ttatouille. Jo jag vet jag är ett Ã¥r sen eller nÃ¥t Ã¥t det hÃ¥llet när det gäller ”happy Feet” men den var klart sevärd även om den hade nÃ¥gra lÃ¥ngdragna partier. BÃ¥de M och jag fasinerades över hur fantasifulla animerare är…