Jag har så svårt för vintern, speciellt mörkret. Sedan kissarnas intåg har jag ju inte fått elda ljus ifred heller, vilket var något jag verkligen älskade med höst och vinter tidigare. Just nu är det inte bara mörkret som långsamt driver mig till vansinne utan även växlingen mellan värme och kyla. Igår frös jag hela vägen in i märgen när jag kom hem. Försökte övertala M om att det här var det optimala tillfället att hålla om mig så att jag kunde stjäla lite värme. Sen vaknar jag på morgonen och har sparkat av mig täcket för att jag tydligen håller på att brinna upp. Ja sedan kliver jag utanför porten och jackan känns aningen tunn, skyndar mig bort till tunnelbanan där jag långsamt kokas igen inklämd i en het vagn. Byter vid T-centralen till en ännu hetare vagn. Sliter för att åtminstone få ut halva kroppen ur jackan vilket får min temp att stiga säkert en halv grad. Kommer fram till Sumpan, det blåser lätt och nu känns jackan lite tunn igen. Glider in på jobbet hinner inte sätta mig förens jag känner hur det börjar klia vid hårfästet, ni vet så där som det gör när man är för varm strax innan man börjar svettas. Drar igång bordsfläckten, den surrar bakom mig just nu. Hoppas verkligen jag slipper nackspärr.
Hmm.. fast med en hel hög snoriga ungar runt om kring en så spritar jag gärna mig – och barnen – många gånger per dag!
Du det där känner jag igen, hatar stickningarna i hårbotten som du beskriver,
blir också sån innan jag svettas som en förvarning om vad som komma skall!
När jag är själv i veckorna sover jag med öppet fönster ännu
Jag måste få in frisk luft när jag sover, så har det alltid varit.
Ja vi är värsta spritmissbrukarna.. hela bunten!
Smakade & luktade helt underbart juligt
hehe, jag förstår inte vart du hittar dina varma tillfällen. jag fryser mest jämt på vintern. hade gärna haft en braskamin som höll mig varm.
Har också haft en knasig vecka… skönt att det är fredag imorgon. Vi drar till gula. och jag tar datorn med den här helgen.