Har låtit mig dras med, dvs ”Carried away” jag såg med andra ord SATC filmen. Utan att vara en filmförstörare kan jag säga att den handlade om förlåtelse och vänner även om det såklart fanns kärlek och förhållanden med.
Riktig vänskap som de fyra har är enligt mig extremt sällsynt. I nöden prövas vännen heter det och det är så sant. Själv är jag extremt lyckligt lottad som har två äkta vänner i M och A. A har varit min vän i 38 år och den enda som fanns där när nöden var stor. M träffade jag efter det men vågar lägga mitt liv i pant på att han är just en sån äkta vän som ser bortom sig själv när jag behöver honom.
A och jag testade på SATC tjejernas liv under ett par år, samma fallgropar och samma hisnande bergodalbana genom ett antal förhållanden med, fotografer, gogopojkar, pendlande till Paris, svekfulla lögnare och en manlig hora. Självklart umgicks vi med lika fabulösa gayvänner som SATCarna. Till den mixen hörde också ytterligare ett par kvinnliga bekanta som gjorde oss till fyra vilda kvinnor som upptäckte världen. Kärleken till Stockholm för min del är nog lika stor som Carries är för New York och även om jag än så länge inte spenderat samma summor som henne på skor så finns det helt klart paralleller. De slutar visserligen där för det som gör mig lycklig är inte cocktails and dreams. Jag var bara en motvillig partypingla som visst hade galet skoj men som faktiskt känner mig för gammal för ”dagen efter”. Jag vill ha ett lugnare liv och hoppas jag är på väg mot det hela tiden.
Sen finns det de jag trodde var mina vänner men som tydligt svek och de har gjort mig till en sämre människa, då jag inte för mitt liv kan förmå mig att förlåta dem. Det krävs en betydligt bättre människa än jag för det. Å andra sidan har de heller aldrig vågat be mig om förlåtelse ansikte mot ansikte. Ytterligare en skillnad från SACT-damerna.
Men just idag när jag sitter här själv i mörkret och skriver, känner jag mig trots det lyckligt lottad som har fantastiska människor i mitt liv.
Må jag vara en lika bra vän för dem!
Bra att ha såna vänner… var rädd om dom – det tror jag du är. Jag har inga såna riktigt nära vänner. Ingen som skulle gå över eld för min skull.. förutom maken då. Men det är ju lite annorlunda.
Det är svårt att veta när man verkligen hittat en sån äkta vän.
Cia: Ja visst har hon rätt.. men det är en ful tapet överklistrad på luckorna… och bänken är blå.. och det matchar inte rött golv…
Ni såg ju precis ut som SATC-gänget! Totalt livsfarliga i NY.
Jag har aldrig haft ett sånt där stort kompisgäng, jo – då man var yngre och på krogen mycket, men annars har det mest varit att man umgåtts två och två.
Vi såg förresten Spiderwick i går kväll. Maken och Felix tyckte den var jättebra, jag tyckte att den var så där och somnade en halvtimme i mitten någonstans.
Kram!
Bra beskrivning med kompisgäng, I det gänget hade jag sedan en vän. Det finns liksom graderingar. Vi skiljde oss samtidigt vilket resulterade i att vi helt plötsligt var singlar i 30 års åldern och helt livsfarliga
Har du sett SATC filmen då?
Filmen var fantastisk men slutet var alldeles för sockersött och lyckligt. Där förstördes allt för min del.
.
Jag hade inte väntat mig något annat, skulle nog blivit tjurig om det gått på annat vis.
Jo, jag glömde fråga om inte du också blev kär och fick ha-begär till Carries silvriga Apple-laptop?
Kram!
Vill se den snart!
Och som av en händelse kan du vinna en biokväll hos mig!
Titta gärna in hos mig och tävla om gratis biobiljetter för två + snacks! Ha en trevlig helg!
Har fått avin om att ”hemliga paketet är här” men har inte hämtat ut det än.
Ja, jag såg den på en ledig dag här hemma för ett par veckor sedan. Den var jättebra tyckte jag, men håller med Bergodalvana här uppe att slutet var lite för sockersött, men den var ju bra och mysig! Däremot har jag inte kommit iväg på ”Mamma Mia” än, men nästa vecka ska jag nog se den (på bio till och med) med min mamma.
Jag har också haft lite svårt för Mac, men sedan jag köpte iPod Nano (som jag älskar!) och även skulle kunna tänka mig en iPhone (fast alla säger att den är så dålig) skulle jag gärna kunna tänka mig ett sånt där silvrigt äpple i lap-topp också, men tror inte att jag skulle fixa att jobba med den, har aldrig jobbat i Mac-miljö någonsin.
Surr surr!
Hoppas du har en go kväll. Vi har nyss tittat på ”Surfs up”. Kanske något för dig med barnasinnet i behåll? Den var rätt söt.
Alla utesäljare + höjdarna på jobbet får Iphone nu. Ska se vad de säger.
Mac miljö är inte svårare än PC, många tycker det är lättare. Bara lite omställning.
jag kan ju inte låta bli, så trött men nyfiken och envis och vänkär som jag är, kan inte låta bli att ta en titt in hos dig! har läst lite men ska fortsätta imorrn! jag behöver er, bloggare! kram!:)
.