Jag vet… egentligen är jag ganska trist.
Jag lever för tillfället för mitt skapande, i mitt fall att skapa väl fungerande sidor som jag skulle vilja besöka själv. Jag har precis petat ihop en sida till en arbetskamrat som är fruktansvärt duktig på design och foto själv. Jag råkar bara ha kunskapen att få det att bli levande som hemsida. Johan som jag byggt den åt ska i gengäld få lära mig att avaancera i Photoshop. Jag är ju mer eller mindre självlärd. Eller så ska han få mig att bli mer kompis med min kamera. Jag har långt kvar innan jag riktigt förstår hur jag jobbar med den. Designen som jag håller på med för egen del heter WinterSecrets och ska bli en gratis template när den ser ut som jag vill. Så kritik är mer än välkommen.
________________________________________________
Uppdatering: Jag kraschade sidan… genom att slänga allt på servern i tron att jag tog bort arbetsfoldern!!! IDIOT!!!
Tur att jag hade en hel del sparat lokalt… Så jag slapp börja om … nu går det fort att fixa till den då jag vet hur den ska se ut och vad den ska innehåll… Men snacka om att slösa med sin egen tid. :mad: :cry:
Ett inlägg om dagen duger bra åt mig! Kul att höra att folk har andra intressen vid sidan av bloggen…
Jag börjar nästan växa fast här på stolen.
Krya på dig! Drygt med hosta… ! Hjälper väl inte med Coxillana-Etyfin eller varmt the?
Mmm Har inte Coxillana fick Mollipect… den funkar hyfsat… om jag bara kommer ihåg att ta den innan jag lägger mig… Gick upp 5:20 imorse och tog en ”sup”. Sen sov jag ju som ett barn och kom en timme för sent till jobbet istället.
Jag är istortsätt fastvuxen vid tangentbordet… det är bara det att jag inte har något roligt att blogga om just då. För vem vill läsa om mina problem med trilskande kod och annat?
Jösses vad han var duktig fotograf. Snygg sida du hade fixat åt honom förresten!
Hoppas hostan blir bra snart!
Ja visst är han duktig. Inte bara på att fota utan på efter arbetning också. Och design.
Nejdå, inte trist. Hoppas hostan ger med sig.
Diana: Du är för go… Men å andra sidan så är det ju min verklighet jag bloggar om, trist eller inte