Mysecretwindow.se

Ett fönster till min hemliga och ändå inte så hemliga värld.

Lipsill

Skrivet av den 27 december, 2010 i Ditt och datt

OK så har jag legat och lipat i spåret. Gick så bra så fram till sista backen där jag rasade. Bonk och min axel vill inte funka som den ska. Men det gick så bra i spåret i övrigt att jag nog varit lyckohög när vi kom till bilen om jag inte rasat där på slutet. FAN!

Nu får vi se hur axeln återhämtar sig. Jag och just den där backen är inte kompisar kan man säga. Fast förra gången vi åkte ramlade jag hela 3 ggr, nu gjorde jag bara en rova. Även om det var en grovrova.

Nästa gång jag ramlar har jag beordrat M att fota eländet. Han muttrade något om att han inte skulle ha fotat mig idag då han fick Déjà vunär jag låg där och inte rörde mig men ojade om att det gjorde ont.

Kan meddela att det trots allt är svanskotan som lider mest även idag även om puckoaxeln jävlas igen.

Har INTE gett upp. Mycket tack vare att M är så fantastiskt stöttande och harvar runt med mig i min takt.

2 har sagt sitt

2 har sagt sitt när det gäller mina tankar om “Lipsill”

  1. Det här sa Camilla den 27 december, 2010 klockan 21:27 1

    Du är sååå himla duktig Cia!!! Bra kämpat! Den där sista backen skulle jag ta av mig skidorna och gå nedför nästa gång.
    Jag hade ju önskat mig ett balansarmband på Stadium, som jag fick av T i julklapp. Testade det då jag åkte i lördags och jag kände mig faktiskt mycket mindre vinglig. Det heter Power-balance och kostar 399:- på Stadium (som sagt). Kan vara värt att testa. Används tydligen av många elitidrottare, bara en sån sak liksom. Vi och eliten. 😉
    Jag vill gärna se mer skidkort, det är så himla kul att se att du är ute och åker och gillar det (förutom backen då…)

    Men den är ju så himla lång, vi kommer ju aldrig ner om jag inte åker 😉
    Fast tanken har slagit mig för fy vad jag blivit skraj för den. Men vi ska hitta flackare spår att köra nu, så kan vi ta backarna senare. Problemet att backspåret är ett av få vi hittat som har belysning.
  2. Det här sa Carina den 28 december, 2010 klockan 8:22 2

    Bra jobbat Cia, skam den som ger sig liksom 😉

    Ja fast jag lider idag. mest i nacken faktiskt… mycket märkligt