Med tanke pĂ„ föregĂ„ende inlĂ€gg, och om nĂ„gon dĂ„ undrar hur jag förstörde Ms första elvisp sĂ„ var det nĂ€r jag skulle laga min fantastiska Coca-Cola stek. Jag hade lĂ€nge förklarat för M att jag helt enkelt inte hör hemma i ett kök men att Coca-Cola stek var jag en hejare pĂ„. Kort kan jag berĂ€tta att jag tĂ€nkte reda sĂ„sen med vetemjöl vilket sĂ„ klart resulterade i klumpar. Smart som jag Ă€r sliter jag fram elvispen men glömmer att ta ur handvispen… drrrump-pang sĂ€ger det och sĂ„ har jag mördat en elvisp för första gĂ„ngen. Som tur Ă€r har mina kunskaper i köket förbĂ€ttrats rejĂ€lt sen den gĂ„ngen, dĂ€rmed inte sagt att inte fler köksredskap kommer att dödens dö för min hand i framtiden.
Coca-Cola stekÂ
Bryn en rejÀl bit fransyska i en gryta.
NÀr steken sen har fÄtt en trevlig fÀrg, sÀnker du vÀrmen en aning och slÄr i:
tvÄ burkar 33 cl öl
tvÄ burkar 33 cl Coca-cola
2 st köttbuljongtÀrningar
8 svartpepparkorn
8 enbÀr
1 dl soya
2 st lökar i klyftor
(3 dl grÀdde, vÀntar du med tills köttet blivit klart)
(Se upp för det bubblar en hel del) PÄ med locket och lÄt det puttra en sÄ dÀr 40-45 minuter lite beroende pÄ storleken pÄ köttbiten sÄ klart.
Sila bort allt krafs ur spadet.
Blanda sedan grĂ€dden med ungefĂ€r lika delar av spadet, rör om ordentligt. SlĂ„ i resten av spadet och lĂ„t det sedan koka ihop till en förfĂ€rligt god sĂ„s. Servera med pressad potatis. Ăhhh va fasiken slĂ€ng köttet och kĂ€ka bara potatis och sĂ„s! Det hĂ€r receptet mĂ„ste testas.
PS. Som ni ser ingÄr inte lÀngre mjöl i receptet.
JorĂ„sĂ„att… Matte i bygglov mĂ„ ha svĂ€rmande kvinnor mitt i livet dregglandes i klasar efter sig, men jag Ă€r nog lite mysförĂ€lskad i Willy. Fast visst passade Matte krypandes pĂ„ alla fyra med en sadel pĂ„ ryggen *flinar*. Jag undrar bara lite vad som finns pĂ„ apoteket mot skavsĂ„r i öronen om man spenderar för mycket tid med Willy. Jag tror jag skulle tĂ„la en hel del dock. Om Willy kommer hem och fixar lite hos mig sĂ„ lovar jag att baka kanelbullar till fikat, alldeles sjĂ€lv! Kanske tur att det inte lĂ€r bli aktuellt för dĂ„ mĂ„ste jag nog investera i en degblandare. För Ms gammla visp törs jag inte lĂ„na, har ju redan mördat hans första.
Ja happ! sÄ var man hemma dÄ, har varit totalt trasig under helgen. Mentalt och fysiskt slut och sÄ Äkte jag pÄ mitt första ryggskott. Sitter fortfarande och grinar illa om jag rÄkar sitta minsta lilla fel. Fick ju riva hela montern vilket tar en del nÀr man redan Àr ganska mör. Jo jag har photoshoppat bort företagsloggan men ett litet hm fÄr ni kanske över vad jag jobbar med.
SĂ„ hur var tyskland dĂ„? Jo varmt och vĂ„ren var verkligen pĂ„ vĂ€g ingen ytterjacka behövdes. TyvĂ€rr kan jag inte sĂ€ga sĂ„ mycket mer om DĂŒsseldorf dĂ„ jag bara sĂ„g lite i 220 km/tim pĂ„ motorvĂ€gen mellan hotellet och mĂ€ssan. 
Bantar man sÄ Àr tyskland inget vidare alternativ vill jag bara pÄpeka. Första kvÀllen tÀnkte jag att jag skulle ta nÄgot lÀtt med mig upp pÄ rummet sÄ jag bestÀllde en club sandwich och fick upp ett upplÀggningsfat med friterade potatisklyftor och bjÀssemackor med karaktÀristiska silversvÀrd. Jag tror portionerna egentligen Àr berÀknade för 2-3 personer. Jo jag borde ha fotat. Bjuder istÀllet pÄ en bild frÄn nÀr vi var ute och kÀkade wienerschnitzel som var sÄ stor att de delat den i tvÄ delar för att den inte skulle hÀnga utanför tallriken. Visst fick man sallad ocksÄ, men jag rekommenderar inte tallriksmodellen i Tyskland.
Hur kan det komma sig att helt plötsligt Ă€r 15 minuter lika lĂ„nga som en timme? Vi Ă€r tre kvar pĂ„ mĂ€ssan och just nu fördriver vi tiden med att kasta ”barnpil” ni vet en sĂ„n dĂ€r piltavla med magneter. SjĂ€lvklart Ă€r jag bĂ€st đ SĂ„ killarna vill helst inte ha mig med. hmmm nĂ€ riktigt sĂ„ illa Ă€r det vĂ€l inte men nu har jag ett par minuter att kladda ner nĂ„gra rader.
Killarna fnissar som smÄ skolflickor, sÄ vi börjar bli vÀldigt trötta. BlÄsorna Àr kvar sÄ jag gÄr fortfarande i strumplÀsten. I en monter brevid oss har de illgröna gympadojor som exempel för hur deras hyllor kan anvÀndas. Funderar starkt pÄ att gÄ att tigga till mig ett par. Det skulle vara lÀckert till min i övrigt svarta trista mundering, NOT! men lite lagom galet skulle det vara.
Lillkissen sitter visst vid ytterdörren och skriker, hon Àr helt klart inte nöjd med att jag Àr pÄ vift.
 Som ni mÀrker hÀnder det inte mycket av vikt sÄ jag Äterkommer nÀr jag Àr tillbaks pÄ banan igen.
Ăr fortfarande kvar i Tyskland, med blĂ„sor under fötterna. Puhhhh sĂ„ jag gĂ„r och Ă€r reprecentativ i strumplĂ€sten. jag Ă„ter kommer med mer info nĂ€r jag dimper ner i Sverige igen. Nu vet ni i alla fall att jag lever!
