Vi har lite speciella jultraditioner i vårt hus. Mest för att vi tycker så mycket om att se den andres reaktioner när den får den perfekta julklappen . Vi väntar inte till kvällen med att öppna. Inte ens till morgonen faktiskt efter tolvslaget är det fritt fram. Då vi spelar bingolotto en gång om året på uppesittarkvällen så är vi ju vakna efter tolvslaget. M har slagit på stort och skrivit julgåtor, rim är omodernt .

Nu får ni istället gissa vilken julklapp som hör till vilken gåta.

1. I denna låda kan vi samla det som krävs för framgång
2. Band Aid, World Aid och nu en  ….  Aid till du har
3. En resa till äpplet du önskat
   En resa till Paris du önskat
   En resa till Rom du önskat
   Här är i alla fall en sorts Rom
4. Med denna du fixar och mixar

Ja sen fick jag en Thomas Sabo klocka av pappa och 500 kr till M och mig som jag tror blir ett teaterbesök.

Jag fick massor med fint.

Svar på julgåtorna:

1. Nyckelskåp (Nyckeln till framgång ska förvaras där)
2. Kitchen Aid Mixer
3. Bacardi rom
4. Finest Call Mixer (Strawberry Puree Mix & Margarita Mix)

M fick skinntumvantar, skidor, pjäxor,stavar, Salomon skidjacka för utförsåkning, 3 stickade tröjor
Fast skidorna har vi ju använt så de fick inte vara med på bild.

♥♥♥  GOD JUL  ♥♥♥

Här har det rullats. inte till julafton, men det blev så många att det kanske finns kvar några då.

Ja så nu är det ett och ett halvt år sedan jag bröt axeln. Den är inte OK än men idag kunde jag inte hålla mig så M och jag sökte upp de igensnöade spåren.

På parkeringen kom jag på att jag nog behövt öva på att få på skidorna, men efter lite trixande löste det sig.Vi borde kanske tänkt på vallan också… det var bakhalt så in i bängen. försökte man skjuta ifrån åkte man liksom bakåt istället för framåt så vi hasade fram barnstyle. Inte ville det glida framåt heller tyckte jag. Fast det berodde nog en del på att spåren var igensnöade för där de långa och det korta spåren gick ihop gled det något bättre. På stora delar av spåret fann inget spår skulle jag vilja säga. Syns nog på bilden också, där står jag mitt emellan det som ska vara spåren.

Reflexerna är super för man ser ju smalare ut

Halvägs var jag så trött att benen skakade det var ingen hit i nerförsbackar. Sen kom det en betydligt snabbare åkare bakom i största backen och skrek

-Kommer höger!

Va fan menar hon med det? Tro inte att jag hade kontroll nog att göra något åt vad hon skrek oavsett.  Jag swishade ju för full fart nerför och visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till, så jag ramlade … Tjong så låg jag på rygg som en skalbagge och kunde inte ta mig upp. Jag var för trött. Så där låg jag och fnissade av trötthet (kunde antagligen lika gärna börjat gråta) . Fick knäppa loss och resa mig på skakiga knän. Kanske hade jag rasat även utan proffsdonnan som gapade för jag har fortfarande ingen aning om hur man stannar eller bromsar. Kan bli en ny skada… Hmmm

Vi var nu över halvägs. Tyvärr upptäckte vi nu att vi var vid den riktiga starten och därifrån börjar det med ELAKA backar. Det innebara att vi slutade med elaka backar. Jag fick ta av skidorna igen och gå upp annars tror jag jag skulle svimmat. Kände igen varningssgnalerna så jag lyssnade och försökte gå långsamt utan att stanna och bli kall.

Uppför och uppför och uppför och sedan en superläbbig backe nerför som till och med M bangade vi visste helt enkelt inte hur vi skulle hantera en lång brant backe utan spår med en skarpsväng i slutet av backen.(kan någon förklara hur man gör, speciellt om benen är så trötta att de nästan är stumma)

Nu vet vi i alla fall vart vi ska börja spåret nästa gång, för ja det blir fler gånger bara träningsvärken efter den här gången givit med sig en aning (Den kommer att bli grym) .

E lär ha lipat av trötthet när de var i fjällen, jag vet hur hon kände sig. Jag var nära. Väl i bilen fnissade jag istället konstigt hur man kan bli.