Jag vill inte gnälla… för jag trivs verkligen i mitt ruckel till lägenhet, men en etta(=inget korsdrag) högst upp med södersol…Jo det blir inte ljummet, inte varm, det blir stekhett. balkong är mysigt… på natten. Satt föresten där natten till idag och surfade. Det var lite mysigt… Hmmm började visst gnälligt… men ohhhh svenska sommarnätter…de är ju tok mysiga…
Jag tänker bjuda på två saker som ger mig ett rus av lycka och bara tanken på dem kan ta mig igenom många gråa dagar.
Nr 1. Berg och dalbanor. Den här bilden är från när M och jag avverkade Europas största och snabbaste banor.
Nr 2. Underbart vackra små blommor som blir så mäktiga samlade till en bukett. Men det har något mer som inte kan visas i bild en smygande men ändå stark doft som fyller mig på ett berusande sätt. Jag tror inte jag kan dofta på dem utan att ett lugn av en tillfällig men behaglig inre lycka fyller mig.
Oj det här var det svåraste ämnet sedan jag började med tisdagstema. Det kan bero på att jag har blivit en hård dommare av vad som gör mig lycklig. Visst finns det uppenbara saker som speciella personer i mitt liv eller kissarna. Det finns flera saker men som jag faktiskt inte kan bjuda på bilder av. Saker så starka att de kan få mig i gungning… nåja… Å andra sidan har jag inte kännt att mitt liv varit fyllt med lycka på länge och det gjorde ämnet så svårt för mig.
Lyckan är fullkomlig, M dök upp på eftermiddagen och så bar det av på liljekonvalj letning. Jag som trodde att det inte skulle bli några blommor i år. Men M kan man lita på, han såg som vanligt till att jag fick min längtan stillad. Ut mot Värmdölandet bar det, när vi hittat vår liljekonvaljglänta visade det sig att det var flera som hittat den. Det var ganska utplockat med andra ord, i alla fall vid första anblicken. Så in bland mossa, stock och sten bar det. Naturligtvis hade jag mina bästa Skogsmulleskor på mig. Men förutom att de var lite hala under
sulan så var de alldeles perfekta. Men ju längre in i skogen vi gick ju färre liljekonvaljblad såg vi så det blev till att vända om. Som den sanna naturmänniska M är så lämnade han stigen precis där vi börjat vårt sökande och då…Ja!!! Liljekonvaljer de var gömda under granris och bakom ruttnade träd. Vi började plocka de doftande undren. Fick ihop en liten bukett. M klev ut ur skogen och började följa vägen och även där i diket fanns de. Fick ihop buketten och for i väg till macken för att tanka blommorna (papper med vatten).
Så nu sitter jag här och knarkar doften som fyller hela rummet, ljuvligt!
Sol och värme då passar Nicke på att njuta ute på balkongen med en liten tupplur eller ”catnapp” kanske det heter?
Mmm otaliga Är de gånger som M hållit ett fast tag i min arm när jag dras mot varje skoaffär jag passerar som om jag var fångad av en ”Traction beam” ur någon episod ur Star trek. Det är något magiskt med skor och framför allt skor med höga klackar som får det att tindra i ögonen på mig och ger mig extrem lust att plocka fram plånboken.
För ett tag sedan när M och jag passerade en skoaffär med ett par särskilt läckra men som vanligt dyra skor sa han, ”Om du köper dem så är det dags för dig att söka professionell hjälp”. Jag antar att han tänkte på en psykolog eller något i stil med ASB-anonyma skoberoende *flinar*
Jag antar att för M har skor alltid varit något man bara har på fötterna för att skydda dem mot vassa underlag och kyla. Han har skrattande skakat på huvudet åt skogsvandringar där jag trampat runt i skogen på höga klackar eller uppe i en grekisk bergsby med extremt bullig kullersten. Men bara för att man skyddar fötterna behöver man ju inte göra det i fula foträta skor (som för övrigt alltid ger mig ont i fötterna)
För skor mmm ja skor är något man investerar i, ett par perfekta skor ger ett välbefinnande som endast överträffas av några få saker. För mig är skor inte bara skor det är en njutning. Klackarna för mig att sträcka på mig, rätta till min hållning och visa att jag känner mig vacker. Stolt över att vara kvinna.
Skor är nÃ¥got man samlar pÃ¥ och inte nÃ¥got man bara köper för att ha pÃ¥ fötterna eller för att man slitit ut ett par och mÃ¥ste byta ut dem. Jag är övertygad om att varje kvinna har sitt favorit par antingen ett underbart par Jimmy Choo värda en halv mÃ¥nadslön eller det där skofyndet frÃ¥n Scorett. Ãr hon lyckligt lottad har skorna fÃ¥tt en alldeles egen displayplats i garderoben. Förr hade jag mina i de vita lÃ¥dor de kom med frÃ¥n affären inbäddade i silkespapper (Varför har alla slutat med vita lÃ¥dor?). Som jag har de nu fÃ¥r mina stackars skor bo där de rÃ¥kar fÃ¥ plats Jag hoppas de förlÃ¥ter mig.
Nu är det inte bara kvinnor som reagerar på skor, otaliga är de män som har vridigt nacken halvt ur led för ett par läckra skor eller stövlar. Igår erkände till och med M som aldrig tidigare brytt sig om vilka skor en kvinna bär att han sett ett par skor som var såååå läckra (Ett par högklackade med en tunn strap från hälen och med ett spänne uppe vid vristen). Om jag någonsin tvekat över hur mäktig skornas magi kan vara så försvannn varje tvivel då.
